Tur att han är tuff vår kille
Det är synd om Sixten. Riktigt synd om honom...Han måste ha årets största puckon till föräldrar. Förra veckan tyckte vi att det var konstigt att han vaknade och var helt otröstlig och grinade nästan som om han hade ont varje gång han hade sovit på dagen. Idag vet vi varför...Han har dubbelsidig öroninflammation varav trumhinnan är spräckt på ena sidan. Jag ska ta det från början (eller från förra veckan). Sen blev han förkyld så vi höjde huvudändan på sängen och efter det har han vaknat och varit som en solstråle igen. Idag rann det gulgrönt vitt snor ur näsan på honom som luktade päckel, sen tog han sig mot örat och när jag tittade i det så var det alldeles fullt av vax (men ändå inte). DÅ ringde det en klocka i mig att han nog har öroninflammation så jag ringde till vårdcentralen som konstaterade det. Det roliga är att han inte har varit kinkig eller vaknat mitt i natten och skrikit och varit nämnvärt febrig som man hört att de ska vara. Men då ramlade poletten ner varför han var så ledsen förra veckan: Planläget när han sovit gjorde ont i örat och det var därför som han var så ledsen när han vaknade. Men läkaren sa att de numera inte behnadlar öroninflammation med antibiotika såvida trumhinnan inte spräcks och hade vi kommit igår hade de inte gjort något (men igår märkte vi inget iaf, vilket vi dock inte upplyste läkaren om). Lillknyttet, efter bara 1,5 år har vi redan förstört honom, först fattade vi inte det med nageltrånget och sen det här! Nu blir det Kåvepenin i fem dagar.
Gissa om det ska bli skönt när han börjar prata så man förstår honom!
Den som väntar på något gott...
Idag blev det shopping, två par jeans till mig och en kofta! Dragkedjan till mina gamla STRETCHjeans sprack här förra veckan, gissa om man känner sig smal och smärt och det var INNAN jul! Jag kommer aldrig komma ner till samma storlek som innan Sixten har jag insett nu. Bara gilla läget, för någon bantning eller träning finns inte på kartan just nu. Och liite charmigt är det väl men bullmage och hängtissar...-eller inte (jag försökte bara pigga upp mig själv där, men det gick inte så bra). Äh, mina breda höfter kommer skydda mig när jag blir gammal, kutryggig som en ostbåge och TVÅ äpplen hög och snubblar på mattkanten och slår i höften. Då ska jag säga till de på akuten att enda skälet till att jag inte bröt höften trots benskörheten är mina breda lår (och hängtissarna som i rätt läge blir bra sidoairbags). Så någon credit för att man gick upp 25kg under graviditeten ska man väl ha! Det gäller bara att vänta tillräckligt länge.
Paketöppnande
Ante började tjata om att öppna julklapparna redan den 23:e med motiveringen att vi annars inte kommer hinna öppna alla på julaftonen eftersom jag skulle jobba, och sen "behövde" Sixten något att leka med. Så det var som det brukar vara varenda jul :-)
Sixten busar i våran säng på julaftonsmorgon. Gissa vem han har ärvt framtänderna av :-) Tack morfar!
Öppna paket är jobbigt...
Poserar framför verktygsbänken farmor och Tore gett. En given hit, helst när pappa fick en borrmaskin han med.
Hammaren i högsta hugg.
Jingel bells
Idag väckte Ante mig och sa att de hade ringt från jobbet och undrat var jag var. Jätteroligt uppvaknade, fått för mig att jag jobbade 15-24 och inte 8-16 som jag tydligen skulle göra. Så det var bara att hoppa i kläderna och bege sig till jobbet... Som tur var så hade vi det rätt lagom mycket idag och numera är våra ambulansare grönklädda med. Det enda som saknades för julkänslan var lite glitter och julkulor (vilket en av ambulansarna upplyste mig om att han redan hade) så hade det varit komplett :-)
Idag sa vi upp lägenheten med så har vi otur är vi bostadslösa den siste mars.
Lillnisse
Åh, vad sugen på en till liten bebis jag blir, men...men det är inte riktigt läge för det nu och ärligt talat vet jag inte om jag skulle orkat med det just nu.
Idag åker mamma, pappa, Marcus och Malin+Patrik till Thailand, själv sitter man här och försöker styra upp allt. "Jag är int´ bitter..." men det skulle nog inte blivit så lugnt och skönt med ett litet sandmonster. Sa till mamma och pappa att när han slutar käka sand (om typ 15 år) så kan man åka på semester med honom-och jag pratar inte om Ante red. anm.
Mer jul, jag vill ha mer jul... dvs SNÖ
Såg så härlig bild på lillsyrrans blogg och läängtar "hem", få se om vi har pengar nog att komma till påsk, ser inte ljust ut för tillfället... Här infinner sig inte riktigt julstämningen, kan bero på de 3 plusgraderna vi envist har och snön vi INTE har *suck*
Sega föräldrar, eller?
Uppfinningsrik som man är frågade jag på apoteket om de har något tättslutande förband och fick ett paket plåster som tydligen skall vara det och det fungerar kanske inte optimalt men jag tycker det ser bättr ut nu. Som tur var fick jag rådet att smörja in tån med xylocainsalva innan. Jag visste inte ens att så små barn kan få nageltrång. Känner mig inte som årets förälder när jag inte reflekterade över varför Sigge tar sig mot höger ben och försöker dra av socken hela dagen, förrän jag tog av socken och trodde han hade ett GIGANTISKT sockludd på tån...Fast Ante trodde att han dummade sig bara imorse när han haltade lite. Ja, det är inte lätt att vara Sixten, när man har två puckon till päron :-)
Pick a card
Nisse på språng
"Nä, nu får det vara nog, fota någon annan"
Trevlig lucia allihopa, vissa firar sin sexåriga förlovningsdag med lite videotittande och tjuvtvättande i tvättstugan efter sista bokningstid, he,he.
081212
Idag har Sixten luciafirande på dagis som vi hade laddat inför sedan han började inskolningen...och vi är inte där...varför undrar kanske ni (?)...för vi är hemma...varför undrar kanske någon igen...ja, Sixten har maginfluensa...Trist, att vi missade luciafirandet, men med tanke på hur ynklig han har varit sedan onsdagsnatt när det bröt ut så gör det inte så mycket. Det är inte ofta Sigge är lugn och stilla men i onsdags var det inte många knop han gjorde. Efter att ha vaknat och kaskadkräkts mitt i natten i onsdags, la vi honom i våran säng där han låg liten och blek alldeles stilla och tittade med stora ögon på oss när vi fick byta sängkläder i hans säng och torka golvet. Han såg så ynklig och ledsen ut där på våra stora kuddar och vårt stora täcke över sig. Idag är han mycket bättre, men inte redo för dagis ännu. Med tanle på att de har haft maginfluensa i 2 veckors tid som kommer och går känns det inte som om det är brådska heller. Men jag tror han saknar kompisarna där för idag gick det en dagisklass förbi oss i lekparken och han kastade sådana långa blickar efter dem. Mamma är toppen när man är sjuk (han har legat kind emot kind och armarna runt halsen på mig på min kudde och sovit) men när man börjar bli frisk är kompisarna roligare.
För att svara på Saras fråga så blev det DET huset :-) Har inte riktigt fattat det ännu, så det är lite blandade känslor ungefär som när man nyss fått reda på att man är gravid, typ hjälp, vad- har- vi- gjort?- Vi -kommer -aldrig- klara- det-känslor kontra jag-är-så-glad-det-kommer-bli-så-spännande-och-kul-känslor. Nu behöver vi bara en extra bil för en billig penning...
Rock around the clock
Sixten rockar loss till Antes klockradio
Checklista
Årets julklappar inköpta-done
Skaffat hus-done
Ringa och gratta Cecilia på födelsedagen-done (snart)
Been there-done that... :-)
Happy birthday to ME
Det är så roligt att höra att alla mår bra, utom Sussi då som är lite halvkrasslig. Så gårdagen var nog en av de bättre födelsedagarna jag har haft. Att Sixten valde ut en riktigt snygg ljuskrona till mig i födelsedagspresent gjorde inte saken sämre, det är nog lite fab 5 över honom :-) Han och Ante hade varit på stan när han plösligt ropade mamma och pekade på ljuskronan. Han vet vad mamma hans gillar, den lilla krabaten.
Fick ett så roligt kort av svärmor med konfetti i, så jag får väl ta och slänga det över mig och sjunga en sång.
Freudiansk felsägning?
Jag: Jaha, det var här det inte gick att ta ekg:et...
Patient: Ja, det var visst något fel på apparaten.
Jag: Jaha, ville den inte stå?
Här börjar jag hoppas att jag inte sa det högt, vilket jag inser när patienten börjar skratta att jag faktiskt gjorde. För att snygga till det hela säger jag då: "-Eller den ville inte suga?"
Varav patienten skrattar ännu mer.
Tilläggas bör att ekg apparaten har sugkoppar man fäster på bröstkorgen och att det var tur att patienten hade humor.
