Leedig!

Äntligen, sista natten av tre om exakt 40 minuter är jag (förhoppningsvis) på väg hem till mina killar som jag har saknat så. Trött i fötterna och ögonen är jag men att morgonmysa lite med Sigge är aldrig fel. Helst när han är lite morgontrött och sitter still i famnen så snällt och tittar på tv med mig. Det är nog den bästa stunden på dagen.

Godmorgon/godnatt

Nattsuddare

Jaha, då var årets första dopp gjord. Ante brände sig som vanligt (okey, då jag brände ryggen lite med) så nu känns det som om det är sommar. Sitter på jobbet och inser än en gång att nattarbete inte är något för mig, jag är en för trött människa för att tycka det är roligt. Nu är det "bara" 4 timmar kvar innan jag får stämpla ut.  Det värsta med att jobba natt på min avdelning är att när man är som allra tröttast och bara vill hem till sängen, ska man gå runt och väcka alla patienter genom att ta blodprover, blodtryck, ekg you name it! Skitkul att väcka alla oroliga själar som man just fått lugna och som lyckats somna en stund. Det är inte lätt att vara patient här inte, inte konstigt att alla gamla människor är dödströtta hela dagen sen!

Koncentration

Idag har vi gjort riktigta semestergrejer fast min semester är slut. Varit på marknad och inhandlat sockor till mig och Sigge samt två böcker till Sigge. En popup bok och en i 3D med medföljande glasögon som jag tyckte var rolig (och Sigge sådär 5 år för liten för). Sen var vi i slottsparken där sigge fick springa barrumpad och titta på små andungar. Efter det åt vi grillat och gick till lekparken. För första gången någonsin åt inte Sigge hela sandlådan.





Tack Emma för hink å spade :-)


Sigge fokuserad...






Redan fått in raggarhänget



...Imorgon blir det kanske strandpremiär om vädret är lika bra som idag. Ska bara lyckas klämma in alla valkarna i en bikini som från början ska ha hipstersmodell, men efter allt gott jag smaskat den senaste tiden snarare är mer åt string hållet :-)

Hugh Hefner babyversionen

Igår efter badet använde Sigge morgonrocken han fick av moster och då var man så här söt (rumpan var allra, allra sötast men jag fick ingen bra bild på det). Tack moster Malin!








Someone please call 911

Igår var Moses med föräldrar här och åt middag, mitt i efterrätten hör vi brandbilen komma åkandes med siren och allt. Automatlarm på sjukhuset tänkte vi, brukar vara det emellanåt, ända tills Moses föräldrar säger "nä, men de kör ju in här!", ja,ja men det är säkert någon knäppis i grannhuset då som har tjuvlarmat, "nä, de kör in till det HÄR huset" säger de då. Så vi gick fort ut på balkongen och efter ett tag ser vi hur rök stiger upp under grannbalkongen, vid det här laget tycker vi att det börjar bli dags att gå ut. Så av med kaffekokaren, på med kläderna till barnen, plocka ihop mobil och plånböcker och ner för trapporna. Efter första trappan möter vi 3 brandmän i full mundering och rökmask. Först vinkar de upp oss för att sedan be oss gå ner, sagt och gjort så fortsätter vi färden ner för ALLA fem trappor. Ute står hälften av alla boende i huset, polis och ambulans. Efter en kvart ungefär ropar en av brandmännen att allt är ok och att vi kan gå in igen, tydligen var det en av grannarna som hade torrkokat någonting, men jisses vad rök det var i hela huset!

Idag har vi varit och grillat hos Andre och Lena, sist vi var där så kröp Sixten och idag önskade vi nästan att han fortfarande gjorde det, för det var ett helt projekt att hålla reda på två buskillar. Sigge hittade ett äppelträd och åt alla sura, halvfärdiga äpplen, så det ska bli spännande och se hur hans mage är imorgon.

Imorgon är det min sista semesterdag *suck*

Ps. Om du är i nöd ring INTE 911 fick höra på jobbet tidigare om en kille som gjorde det och sen blev förbannad för att ingen svarade trots idogt ringande. Ända tills en polare upplyste honom om att det är 112 man ringer i europa ds.

Kvällsnytt

Såg det här och blev alldeles tårögd och fick rysningar...Önskar nästan att jag hade ett lejon med,
Christian the lion.


Om man ändå vore lyxhustru på deltid.

Jag trodde att jag skulle få tid att skriva här lite oftare när jag hade semester, vilken snarare resulterat i tvärtom. Fattar inte hur tiden bara kan rusa i väg, man tycker ju att man borde få tid över till att göra en massa saker när man inte jobbar. I och för sig har vi gjort en massa saker men inte det jag trodde vi skulle göra-åka och bada, äta glass, sola och fika i det gröna. Istället har jag/vi gjort följande:
Mån: Fikat med Anna på stan.
Tis: Klippt mig, varit en sväng på Kapp Ahl och köpt nya kläder + haklappar till Sigge, på kvällen var vi och käkade middag hos Neos föräldrar.
Ons: Gått till Giraffen och köpt bestick samt plasttraktor till Sigge, handlat lite och sen snurrade vi runt i bilen en stund för att vänja Sigge vid att åka bil, så vi kan åka längre än 10 min i sträck.
Tor (idag): Storstädning av övervåningen + tvätt. Jag fick även sovmorgon till kl. 10.30-lyx!
Fre: Storstädning av undervåningen (suck). Sen kommer Moses föräldrar på middag (undra vad man ska laga för någon mat?)

Sen är det bara helgen kvar innan man börjar jobba igen...

Igår kväll när vi satt och tittade på film (there will be blood) och Sigge låg och sov fick jag en sån Siggelängtan att jag var tvungen att gå upp och pussa på hela honom. Han skruvade lite  på sig och fattade nog inte varför mamma kommer mitt i natten och dränker honom i saliv. Det är verkligen en lyx att få vara hemma båda två och att få vara med Sigge hela dagarna. Det känns inte lika roligt att börja jobba igen efter semestern som det var efter mammaledigheten. Vad ska jag göra om jag blir alldeles tårögd och får världens Siggelängtan på jobbet? Jag kan ju inte rusa hem och pussa på honom mitt i alltihop. Men jag kommer sakna hans små beniga armar som klamrar sig fast runt halsen och hur han rynkar näsan när han är busig.


Damn, I wish I was...

Emellanåt önskar jag att jag hade haft x antal andra egenskaper än vad jag har, som t.ex. igår när jag och Anna var på stan och jag glömde mitt nyinköpta fotoalbum med fotoklisterlappar på Åhléns och sen inte hittade de igen. Jag hörde t.o.m. i kassan om de hade fått in någon upphittad påse, men inte... I det läget önskar jag att jag bara kunde tänka "shit happens" och strunta i det istället för att bli arg på mig själv för att jag är så jäkla tankspridd och ägna resten av dagen åt att gräma mig över det.
 
Jag önskar också att jag hade varit så där mjuk, lågmäld och lugn när jag pratar med andra människor, främst Ante då och aldrig låter ett ont ord fara över mina läppar. Fattar inte hur människor lyckas med det, men jag blir lika imponerad varenda gång jag möter en sån människa och känner mig som en elefant i ett glashus.

Jag hade också velat vara lite som dr House dvs så totalt obrydd om vad andra människor tycker och tänker om en och totalt obrydd över om folk gillar en eller inte, utan köra sitt eget race. Jag hade dock inte velat vara lika bitter som han...

Sen hade jag velat vara en så kolugn morsa som inte satt och oroade sig över tusen saker och är livrädd för att ens barn bara ska dö huxflux. Samt lite mer principfast och konsekvent.

Jag skulle också vilja ha lite mindre kontrollbehov och kunna typ släppa allt jag har för händerna, dra jorden runt med en husvagn, utan pengar och kunna tänka att allt löser sig längst vägen. Sova gott utan att ligga och undra hur man ska göra utifall det händer-eller det o.s.v. Att bara kunna ta dagen som den kommer utan att ha koll på allt.

Fast å andra sidan hade jag varit lyckligare då? Då hade jag kanske velat ha andra egenskaper istället.



Hemma med kliande minnen :-)

Nu är vi tillbaka efter lite semester, är så skönt att bli lite ompysslad ett tag. Vad är all inclusive (eller all inclosed som mamma säger) mot att flytta hem ett tag? :-)

Jenny och Dan(iels) bröllop var en hejdundrandes fest och uppbjuden till dans blev jag med. Fast eftersom 80-plussaren kunde det där så var jag tvungen att tacka nej, då jag har svårt för att inte få styra utan bara följa. I nästa liv ska jag bli en prima ballerina men i det här så får jag nöja mig med höger-vänster dans :-)

Vi ska kolla på film för en gångs skull och jag känner hur stressen ligger på så jag tänkte bara lägga upp lite bilder på smått och gott.


 
Sigge och Alfons på Arlanda, tacka gud för lekhörnan!



Sixten semesterfirar med en hårt arbetande morfar och mormor.





Jenny och Daniels bröllop i Kiruna kyrka.



Vi blåste såpbubblor istället för slängde gryn.



Så fina och jag (vi) saknar er redan jättemycket, måste träffas oftare. Vem vet nästa gång kanske det är våran tur, eller hur Danne? :-)



Sixten och jag på Arlanda på väg hem, kolla in Sigges blick :-)

Önskar att man alltid hade en stenkast bort till alla vänner och barn...Puss på er för ni är guld värda allihopa!

Myggisar

Det första som hände när vi klev av på flygplatsen var att en mygga landade på min arm, då vet man att man har kommit rätt. Är så jätteroligt att vara tillbaka igen, märks att Sixten har blivit större för allt är tusen gånger lättare nu än i påskas när vi var här. Han är inte inne i en lika känslig period utan nu går det lika bra med mommo som med mamma. Igår var jag ut en sväng med brudarna och käkade, vi tänkte vi skulle fira Jenko lite innan hon bliren ärbarkvinna (tillskillnad från oss andra syndiga ickeoskulder) :-)   
Är så roligt att träffa alla igen, man inser hur mycket man tycker om alla och hur mycket man har saknat dem, synd bara att man inte har obegränsad semester...och att vädret kunde vara liite bättre.


       


RSS 2.0