Men ni ska ju längta efter mig med!
Hur roligt är det att ringa hem till grabbarna som man saknar så det nästan gör ont från jobbet, bara för att höra "-vi har inte tid att prata, hej då!". "-men...(klick)...jag saknar ju er..."
Bara en dag till av jobb, sen är det MIN tur att vara hemma med min lillprins och då ska vi bara göra roliga saker (och endel "måste" saker) och då ska VI inte ha tid att prata med Ante, så de så!
Bara en dag till av jobb, sen är det MIN tur att vara hemma med min lillprins och då ska vi bara göra roliga saker (och endel "måste" saker) och då ska VI inte ha tid att prata med Ante, så de så!
Mamma och pappa längtan
Sitter på jobbet och uppdaterar mig på allas bloggar...neej, vi har inte det alltid så här lugnt! ANte är på föräldramöte inför Sigges byte av dagis, ska bli spännande och skönt. Vi och Sigges nuvarande dagisfröknar går inte riktigt ihop och med tanke på att de inte förstår ironi, var det ju bara väntat.
Tittade på bilder på syrrans blogg och fick sån mamma- och- pappalängtan, så det är tur att de kommer snart. Till helgen börjar anstormningen, så jag och ante laddar upp med egen tid (observera ironin, med tanke på att vi möts på grusgången på väg hem och till jobbet endast). Blir lite semester för Sigge med från oss, han kommer vara helt förtvivlad när alla åker igen och det bara är vi. Han uppskattar ju inte alls uppmärksamhet och att ha en massa människor som endast kommer för att träffa honom, sänker ju inte egot precis :-)
Måste man baka bullar inför svärmors ankomst? I och för sig vet hon redan att jag inte är en bullmamma men jag börjar tycka lite synd om sigge som står nedanför skafferiet och suktar efter bilden av bullarna på sirapsflaskans framsida. Får lite dålig-mamma-vibb av det.
Tittade på bilder på syrrans blogg och fick sån mamma- och- pappalängtan, så det är tur att de kommer snart. Till helgen börjar anstormningen, så jag och ante laddar upp med egen tid (observera ironin, med tanke på att vi möts på grusgången på väg hem och till jobbet endast). Blir lite semester för Sigge med från oss, han kommer vara helt förtvivlad när alla åker igen och det bara är vi. Han uppskattar ju inte alls uppmärksamhet och att ha en massa människor som endast kommer för att träffa honom, sänker ju inte egot precis :-)
Måste man baka bullar inför svärmors ankomst? I och för sig vet hon redan att jag inte är en bullmamma men jag börjar tycka lite synd om sigge som står nedanför skafferiet och suktar efter bilden av bullarna på sirapsflaskans framsida. Får lite dålig-mamma-vibb av det.
Veckan i korthet
Veckan har gått så fort! I fredags fick vi oväntat besök av våran fd granne som flyttade in till oss och bodde här några dagar, alltid trevligt med besök. Igår var det midsommar som firades med dans runt stången och allt. Sigge var ovanligt väluppfostrad och skötte sig exemplariskt. I kväll är det jobb som gäller och enligt lokaltidningen så lär de ha haft en vanlig midsommaraftonskväll där med, helst av allt skulle jag bara vilja vara hemma och mysa med mina grabbar, men, men...
Memory lane
Det är konstigt hur musik påverkar en, plötsligt är jag 15 år igen med världens sämsta självförtroende. Övertygad om att jag aldrig kommer få en pojkvän, hopplöst olyckligt kär och alltid den ingen kille kommer ihåg att man var med eller visste vad man hette för de var alltid upptagna med att stöta på någon annan.
Nu är det snart 15 år sen och jag fick visst uppleva allt det där jag inte trodde jag skulle få...ändå får jag en klump i magen när jag hör låtar från då och helt plösligt är jag där igen...
Nu är det snart 15 år sen och jag fick visst uppleva allt det där jag inte trodde jag skulle få...ändå får jag en klump i magen när jag hör låtar från då och helt plösligt är jag där igen...
Varningstexter har antagit en ny form
Sigge fick en målarbok i födelsedagspresent (tack Ems), gissa om jag höll på att sätta kaffet i halsen när jag såg
den här bilden bland alla söta kaniner och ankor...
"Ja, vilken söt liten fisk, den simmar i vattnet och där ligger en avhuggen arm med en yxa ovanför..."
Ska det vara något halvpedagogiskt för att man inte ska leka med yxan, eller fick han/hon som ritar alla bilderna plötsligt ett utbrott av barnhat? Mysko...Undra vart man ringer för att klaga på obscena bilder i målarböcker?
den här bilden bland alla söta kaniner och ankor...
"Ja, vilken söt liten fisk, den simmar i vattnet och där ligger en avhuggen arm med en yxa ovanför..."
Ska det vara något halvpedagogiskt för att man inte ska leka med yxan, eller fick han/hon som ritar alla bilderna plötsligt ett utbrott av barnhat? Mysko...Undra vart man ringer för att klaga på obscena bilder i målarböcker?
I´m in love in a skänk
Jag är tokkär i mitt nya blocket fynd, tyvär är inte Ante lika förtjust, hans kommentar var " jag vänjer mig kanske", men go och bäst som han är så hjälpte han mig att bära både ut och in den, Han är rätt bra min karl ibland. Bara för att jag nu skriver så många (!) snälla saker om honom, kommer han att bli misstänksam och undra vad jag vill ha av honom, men svaret älskling är ingenting, jag har redan allt (och en ny skänk). Spana in den här, min nya favvomöbel.
Trotsperiod, förkylning + ögoninflammation på BÅDA ögonen och Ante som jobbar från 7-18.45 behöver jag säga att Sigge har prövat mitt tålamod idag? Ante kände vibbarna när han kom hem och frågade om han och Sigge skulle gå till affären. Vilket var en jättebra idé tyckte jag, så när jag sitter och klär på Sigge så utspelar sig denna dialog.
-Vad ska du och pappa göra i affären?
-Glass!
-Brukar du och pappa köpa glass där?
-Aahaa...
-...när mamma är på jobbet?
-Aahaa..
Skönt att man har koll på läget fast man inte är hemma, tack Sigge och det var tur att tandläkare Margareta inte var här, än en gång.
Trotsperiod, förkylning + ögoninflammation på BÅDA ögonen och Ante som jobbar från 7-18.45 behöver jag säga att Sigge har prövat mitt tålamod idag? Ante kände vibbarna när han kom hem och frågade om han och Sigge skulle gå till affären. Vilket var en jättebra idé tyckte jag, så när jag sitter och klär på Sigge så utspelar sig denna dialog.
-Vad ska du och pappa göra i affären?
-Glass!
-Brukar du och pappa köpa glass där?
-Aahaa...
-...när mamma är på jobbet?
-Aahaa..
Skönt att man har koll på läget fast man inte är hemma, tack Sigge och det var tur att tandläkare Margareta inte var här, än en gång.
Bus och bergsbestigning
Siggebus har fått sin första ögoninflammation...så nu blir det en vecka hemma från dagis, lite tråkigt för honom eftersom han varit ledig i nästan en vecka innan och verkligen sett fram emot att träffa kompisarna på dagis med. Imorgon jobb sen är det jag och Sixten som får sysselsätta oss själva hela helgen då Ante jobbar. Det kan bli lite enformigt att sitta i hans lilla IKEA tält med dörren stängd och spana efter farliga djur, vilket i SIgges värld kan vara allt ifrån en gris till en orm. Just nu är det hans favoritlek och inte riktigt min favorit, men vad gör man inte för att se han ivrigt titta efter alla vilddjur och smyga runt i huset efter dem för att sedan rusa in i tältet och gömma sig tillsammans med mig.
Pratade med Sussi igår och jag tänkte bara nämna att våran bergsbestigning gällande trotset fortsätter, vi är väl halvvägs upp nu. Just nu har vi en frustrerad kille som bara kastar saker, river ner saker och gör allt han vet att han inte får, för att sedan i nästa sekund vilja bli tröstad i famnen och vyssjad. Men vem känner sig inte så ibland med PMS?
Pratade med Sussi igår och jag tänkte bara nämna att våran bergsbestigning gällande trotset fortsätter, vi är väl halvvägs upp nu. Just nu har vi en frustrerad kille som bara kastar saker, river ner saker och gör allt han vet att han inte får, för att sedan i nästa sekund vilja bli tröstad i famnen och vyssjad. Men vem känner sig inte så ibland med PMS?
...
Alla ni som har era föräldrar i samma stad var glada. Nu krånglar det med schemat igen! Hur tusan ska man lyckas få ihop två skiftscheman med dagis?! Med tanke på att vi inte får lägga våra sommarscheman själva och att Ante får sitt schema typ två veckor inann det börjar gälla och vi inte kan jobba vare sig natt eller kväll båda två samtidigt. Att mitt sommarschema sedan består av 80% kvällar gör ju inte saken bättre. Har ingen aning om hur vi ska lösa det den här gången, för det är inte EN tur det krockar utan snarare 2 per vecka. Skit också!
Onsdagen den 10 juni
Nu har det gått 5 dagar sedan Sigge fyllde 2 år och jag kramar honom hårt, hårt för jag börjar inse att han inte alltid kommer vara min lilla kille. Det är inte så lätt att krama honom länge heller eftersom han har så mycket spring i benen. Bästa stunden på dagen är när vi båda är lagom trötta och ligger och myser i soffan, jag med hans huvud på min axel och hans hår i munnen och han berättandes om något i boken vi har framför oss. Då gör det ingenting att han för en timme sedan inte alls ville som jag ville och var allmänt arg. Då är all frustration och ilska som bortblåst för han är det finaste jag har och jag vill bara stanna tiden. Eller när Ante kittlar han på magen så han vrider sig av skratt och nästan kiknar, det är et enda jag behöver. Kärlek, skratt och mys.
Vad jobbigt det blev...
Känner att jag behöver förtydliga det föregående inlägget med att det absolut INTE är någon kritik mot någon, så jag hoppas att det inte är någon som har tagit illa upp, för jag förstår ju så väl att alla är nyfikna och undrar-jag är ju likadan jag med ibland. Kände bara att jag var tvungen att skriva av min frustration lite. Det är ju inte lätt för alla att veta att jag har fått den frågan hundra gånger innan, det är lite som hatafrågan "Hur kom det sig att ni hamnade här?".
Det som irriterar mig mest är inte frågan utan snarare att vissa människor inte ger sig, utan ska dra en hel avhandling om att vi måste skaffa barn NU för det tar ju ändå nio månader innan den kommer ut (nähä) och att det för vederbörande bara är 1,5 år mellan barnen och det var SÅ bra, så gå hem nu och ta gubben med storm. DET stör mig, helt plötsligt måste jag gå hem och pippa med Ante för att någon annan tycker det. Och än en gång så är det ingen som läser denna bloggen som är så, så ta inte illa upp. Tänkte bara förklara hur det kommer sig att jag tvärvänder när jag får frågan.
Och till alla som väntar nr 2 (oavsett hur tätt det är mellan just era barn) vill jag bara säga grattis! Vad glad jag blir för just eran skull!
Nog om detta...Idag är det 5 år sedan jag (Emma, Anna och Sofia) tog examen, grattis till oss alla!
Det som irriterar mig mest är inte frågan utan snarare att vissa människor inte ger sig, utan ska dra en hel avhandling om att vi måste skaffa barn NU för det tar ju ändå nio månader innan den kommer ut (nähä) och att det för vederbörande bara är 1,5 år mellan barnen och det var SÅ bra, så gå hem nu och ta gubben med storm. DET stör mig, helt plötsligt måste jag gå hem och pippa med Ante för att någon annan tycker det. Och än en gång så är det ingen som läser denna bloggen som är så, så ta inte illa upp. Tänkte bara förklara hur det kommer sig att jag tvärvänder när jag får frågan.
Och till alla som väntar nr 2 (oavsett hur tätt det är mellan just era barn) vill jag bara säga grattis! Vad glad jag blir för just eran skull!
Nog om detta...Idag är det 5 år sedan jag (Emma, Anna och Sofia) tog examen, grattis till oss alla!
Grrr...
Om en enda människa till frågar när vi ska skaffa nästa unge eller om det inte snart är en på väg så skriker jag rätt ut...Jag vet att alla menar väl men när man har hört den frågan dagligen sedan ett halvår tillbaka så är man liiite less och alla andras stress över att vi-nog-borde-skaffa-en-liten-TJEJ-så-barnen-har-lite-glädje-av-varandra börjar bli minst sagt jobbigt. Ens egna stress över detta påstående gör ju inte saken bättre, eller att "alla" andra som fick barn ungefär samtidigt som vi fick Sixten redan har en till bebis på väg. Men sanningen är att SIxten inte är gjord på en handvändning och ärligt talat så har åren bara sprungit iväg och vi knappt hängt med och det där med att det ska vara tätt mellan barnen har jag lite dubbla åsikter om. Så om det är någon som undrar så är svaret NEJ vi har ingen bebis på gång och den dagen vi har det så kommer alla det berör få veta det!
Tack för ordet!
Tack för ordet!
Jag slutar!
Jag brukar älska mitt jobb, men inte idag...Jag är så less på alla människor som är less på att vänta på en läkare och fått tillbringa hela dagen hos oss. Jag är less på allt elände och lidande. Jag är less på att få ta ansvar för precis allt och jag är less på att det ALLTID är vi sköterskor som åker på alla anmälningar i slutändan. Nu senast hörde jag att det var sköterskan till det lilla förtidigt födda bebisen som det var så mycket med vård i livets slut som åkte på det, läkaren blev friad. Med tanke på allt ansvar vi får ta till den skitlön vi har känns det som om det felar någonstans och inte blir det bättre av allt ytterligare som våran chefer lastar på oss. Just nu vill jag bara bli hemma mamma och njuta av det bästa jag har här i livet och som älskar mig hur jag än är och även om jag inte alltid förtjänar det-mina grabbar. Så just nu ska jag svälja klumpen i halsen, pussa och krama mitt hjärtgull och hopppas att han kommer tassande till mig i natt så jag får sniffa i hans hår och berätta att jag har saknat honom hela dagen.
Jag är bara en människa och jag gör så gott jag kan, tänk på det nästa gång ni besöker ett sjukhus...och jag vet att det inte är mitt fel att ni har fått vänta, men det är inte roligt att få all frustration kastad över sig av 10 olika människor och mötas av griniga kollegor. Jag är inte alltid stolt över det jag representerar men jag är bara jag och jag kan inte göra så mycket...
Jag är bara en människa och jag gör så gott jag kan, tänk på det nästa gång ni besöker ett sjukhus...och jag vet att det inte är mitt fel att ni har fått vänta, men det är inte roligt att få all frustration kastad över sig av 10 olika människor och mötas av griniga kollegor. Jag är inte alltid stolt över det jag representerar men jag är bara jag och jag kan inte göra så mycket...
