Sadist-ja,visst!
I veckan som var fick jag frågan om jag var sadist av en patient, för sadistiska sjuksköterskor finns det många av (enl. den personen) och dessa sköterskor njuter av att plåga stackars patienter, efter att jag hade tagit blodprover och antagligen lyckats träffa en nerv. Jag tycker att jag är rätt bra på att ta prover och jag skulle INTE vilja kategorisera mig själv som sadistisk och det är INTE ofta jag råkar träffa en nerv (bör tilläggas). Den här patienten menade verkligen allvar, så jag visste inte riktigt hur jag skulle reagera. Men jag sa att jag läste till sjuksköterska för att få vara den snälla som plåstrade om efter att LÄKAREN hade varit elak och det verkade som personen trodde på mig, vilket var tur för det är sant. Men efter den kommentaren har jag fått mig en tankeställare. Vi tar så enormt mycket prover och sticker så många människor att man inte tänker så mycket (om inte personen är stickrädd förstås) utan bara gör. Men en sån enkel sak att slå till kärlet innan (fasten det är så tydligt och inte går att missa) gör ju att det inte gör lika ont.
Tre dagar senare träffar jag återigen patienten, för nya blodprover (förstås) och enda skälet till att jag fick sticka igen, var att jag var så ung och hade många år framför mig (och många patienter) och behövde träna, hade jag varit gammal hade det redan varit försent att bli bättre och då hade personen ifråga bara gett upp hoppet om mig blev jag upplyst när jag frågade om jag fick ta proverna. Den här gången gjorde det inte ont utan jag blev godkänd.
Så jag vet inte om man skulle kunna säga att det blev en solskenshistoria av det hela eller en minnesbeta.
Tre dagar senare träffar jag återigen patienten, för nya blodprover (förstås) och enda skälet till att jag fick sticka igen, var att jag var så ung och hade många år framför mig (och många patienter) och behövde träna, hade jag varit gammal hade det redan varit försent att bli bättre och då hade personen ifråga bara gett upp hoppet om mig blev jag upplyst när jag frågade om jag fick ta proverna. Den här gången gjorde det inte ont utan jag blev godkänd.
Så jag vet inte om man skulle kunna säga att det blev en solskenshistoria av det hela eller en minnesbeta.
Kommentarer
Trackback
