Efter regn kommer solsken
Summan av kardemmumman: Jag hade en riktig toppendag med en riktig gosig kille och det blev inte alltför många nej, den dagen och så är det med barn har jag upptäckt. Ena dagen är man beredd att ge bort honom till första bästa för att man inte orkar längre och nästa dag är han ens hjärtegull och man vill bara vara med honom hela, hela tiden.
Idag är han snorig och hostig den lilla skatan så imorgon får han vara hemma från dagis.
Supernanny, hjälp!
Gårdagen var inte min bästa mammadag kan jag lugnt påstå...Det hela började med att Sixten kom hem från dagis helt superspeedad av trötthet. Så jag fick brottas med honom i sängen ett bra tag innan han varvade ner så pass att han kunde somna. Förstår inte hur någon som bara är 16 månader kan ha så långa armar och ben och vara så stark. Han sov två timmar och vaknade full med ny energi, jag försökte laga mat med honom brevid mig vilket gick sådär med tanke på att han hela tiden ville plocka upp saker ur diskhon och stoppa dem i munnen, typ uppblötta brödbitar och annat smarrigt. Fast efter att ha mutat honom med korvbitar så blev middagen klar. Vi satte oss och åt någolunda koncentrerade, ända tills han började kasta maten på golvet och klättra ur matstolen. Då lyfter jag ner hon varav han börjar klänga på mitt ben istället. När det inte fungerar börjar han slå på det, varav jag säger med barsk röst "NEJ"- utan resultat. Detta forsätter en god stund innan jag inser att jag inte är så hungrig längre. Ner på golvet och försöka sysselsätta honom. Går typ 5 min sen kommer han på att det är mycket roligare att hoppa i soffan alt. fotöljen. Jag efter och tar tag i honom, ser honom i ögonen och säger NEJ bestämt, enl. alla böcker. Han tittar på mig och slår till mig i ansiktet. Jag blir ännu barskare och säger ännu mer nej-han blundar OCH biter mig när han låtsas kramar mig. Detta fortsätter en god stund med en massa nej och en massa rivande/klösande/skrattande och slag från vårt lilla kärleksbarn och slutar med att han klättrar upp på bordet tittar på mig och flinar utmanande. Tilläggas bör att han INTE får vara på bordet. I desperation och frustration som jag inte kännt sedan Sixten var spädis och inte ville sluta gråta alt. sova fanns bara en tanke-vi måste UT NU. På med kläderna- ännu mer brottning fram med bollen och ut. Vad händer-jo, ungen kiknar av skratt och är glad och inte en tillskymmelse till frustration. Vi är ute och leker i en timme innan vi går hem, under den tiden ser vi pippifåglar och en ekorre och har det riktigt mysigt.
Kommer hem och inser att klockan bara är fem och att vi har 2,5 timme till av sysselsättning framför oss. Mutar Sixten med glass, tänker att det är säkert tänderna som gör honom så ilsk så vi sitter och myser med lite glass. Sen börjar allt om igen. Jag ryter NEJ så pedagogiskt en stressad småbarnsmamma kan, förbannar Ante för att han jobbar eftermiddag, sväljer en panodil för min förbaskade visdomstand och känner mig helt hopplös som mamma som har en totalt okontrollerbar son som inte fattar att det är livfarligt att hoppa i soffan, klättra på alla stolar ställa sig på dammsugaren för att nå det som hägrar på hyllan ovanför och att man absolut INTE får slåss, bitas eller klösas. Den enda reaktion jag får är avgrundsvrål, flin och grin. När jag totalt utmattad frågar i ren desperation kl 19 om Sixten ska sova och han svarar mm sätter jag snabbt på pyjamasen, gör välling, borstar tänderna, släcker lamporna och lägger han i sängen, innan huggtäderna, hornen och svansen växer ut igen. Efter en halvtimme somnar han lugnt efter att ha klöst, slagit, pussat och kramat mig en stund till. Jag går ner, sätter mig i soffan och känner bara att det enda jag har gjort denna dag är att ropa nej och hållt fast honom. Då dyker reklamen för något telefonbolag upp i huvudet, där de säger att föräldrar säger tusen gånger mer nej till sina barn än ja som salt på såren.
Klockan 21 sms:ar jag Ante och säger att jag har tråkigt...
Skulle jag vara besvärlig?! Neej, då... Fast mamma vet att hornen gömmer sig där någonstans.
Tjuvknep
By the way, så stormar och regnar det här...Någon som har tips på hur man sysselsätter en snorig och uttråkad 16 månaders kille?
Prickar och snor (och lite tänder)
Nämnde jag att Ante jobbar helg? Igår när han kom hem från jobbet kändes det som SIgge var nio månader igen, han totalvägrade att vara i Antes famn och klängde hela kvällen på mig. Satte jag ner honom gnällde han och skulle upp i famnen igen. Gissa om Ante blev grinig när han försökte på alla sätt och vis få Sigge att komma till honom och ett bestämt "nä" var det enda han fick till svar.
Lik pappa
Lik mamma
Försökte få en bild på sigges prickar men han blev livrädd när jag försökte fota dem och vägrade visa armarna och benen, förstår jag det iofs :-)
Drive clean?
Den 1/10 ska jag på tjejlunch, jättekul! Problemet är bara att det är ...gud, jag tappar ordet men det är sådär att man tar med sig maten...och jag har ingen aning om vad jag ska ta med, någon som har något bra tips på bra recept?
Kände att mamma scans köttbullar och prinskorv inte riktigt passade in...
Sixten älskar verkligen sin dammsugare och sin bil och man kan ju alltid kombinera två bra saker...
Kommer inte på någon rubrik
För någon vecka sedan klippte jag Sixten för ahns lugg börjar bli så lång. Ante har trackat mig sedan dess eftersom han tycker Sixten ser ut som en från amish folket i U.S.A
Sigge när mamma har tagit fram saxen
Tilläggas bör att det INTE är lätt att klippa någon som inte vill vara still.
Joo...
Fallerifallera
Hoppas allt är väl med alla monsterdiggare där ute och jag har grymt dåligt samvete för att jag inte har hunnit höra av mig. Puss och kärlek till er!
Vått, vått...
Hälsningar från norrland
Sigge har verkligen en förkärlek till katter, med tanke på att det var hans första ord (efter mamma och pappa). Synd att han inte hann träffa Musse, fast hon hade nog inte varit lika förtjust i honom som han i henne :-)
Koncentration
Tack Emma för hink å spade :-)
Sigge fokuserad...
Redan fått in raggarhänget
...Imorgon blir det kanske strandpremiär om vädret är lika bra som idag. Ska bara lyckas klämma in alla valkarna i en bikini som från början ska ha hipstersmodell, men efter allt gott jag smaskat den senaste tiden snarare är mer åt string hållet :-)
Hugh Hefner babyversionen
Om man ändå vore lyxhustru på deltid.
Mån: Fikat med Anna på stan.
Tis: Klippt mig, varit en sväng på Kapp Ahl och köpt nya kläder + haklappar till Sigge, på kvällen var vi och käkade middag hos Neos föräldrar.
Ons: Gått till Giraffen och köpt bestick samt plasttraktor till Sigge, handlat lite och sen snurrade vi runt i bilen en stund för att vänja Sigge vid att åka bil, så vi kan åka längre än 10 min i sträck.
Tor (idag): Storstädning av övervåningen + tvätt. Jag fick även sovmorgon till kl. 10.30-lyx!
Fre: Storstädning av undervåningen (suck). Sen kommer Moses föräldrar på middag (undra vad man ska laga för någon mat?)
Sen är det bara helgen kvar innan man börjar jobba igen...
Igår kväll när vi satt och tittade på film (there will be blood) och Sigge låg och sov fick jag en sån Siggelängtan att jag var tvungen att gå upp och pussa på hela honom. Han skruvade lite på sig och fattade nog inte varför mamma kommer mitt i natten och dränker honom i saliv. Det är verkligen en lyx att få vara hemma båda två och att få vara med Sigge hela dagarna. Det känns inte lika roligt att börja jobba igen efter semestern som det var efter mammaledigheten. Vad ska jag göra om jag blir alldeles tårögd och får världens Siggelängtan på jobbet? Jag kan ju inte rusa hem och pussa på honom mitt i alltihop. Men jag kommer sakna hans små beniga armar som klamrar sig fast runt halsen och hur han rynkar näsan när han är busig.
Vilken helg!
d hhhhhhh1xlpå BGFLL 7 7I, Sixten ville tillägga något, kanske en kodad bebiskärleksförklaring till Minna :-)
Mest troligt är det bara en protest över att aldrig får trycka på tangenterna när jag skriver. Det roliga är att han alltid lyckas hitta kortkommandona som en själv aldrig lyckas klura ut, framtidens hi-techgeneration är född, han lyckas redan förvilla en :-)
Om två veckor drar vi till Kiruna för nästa bröllop, Jenny och Dannes (inte samma Danne som i inlägget innan
dock :-) ). Blir lite mor- farföräldrartid för lillSigge så hans slitna föräldrar får pusta ut :-)
Mamas little helper
Och har man ett verktysbälte så måste man ju kika runt så det inte sticker ut en massa spikar.
Igår frågade jag Ante när under det gågna året han tycker vi har haft det som mysigast och utan att tveka en sekund svarar han "nu". Det är klart det har varit mysigt under de gångna månaderna med men just nu är livet med Sixten extra mysigt. Det är tusen gånger lättare när man slipper bära runt på honom hela tiden och kan leka MED varandra och ha en tvåvägs kommunikation, dock begränsad till "öh", "nanana" "papapa" och "argh" men ändå. Det är klart att bebistiden är mysig med men bara det att man får sova hela nätterna är guld värt, att bli väckt 3-4 ggr/natt i flera månaders tid drar ner humöret minst sagt. Så jag tycker lite synd om Ante som fått stå ut med två griniga hemmaskruttare tidigare. Men det är klart man saknar att ha en liten bebiskropp alldeles ihopkrupen tätt intill sin egen i sängen och dunigt bebishår i näsan och det är nog likadant med de första månaderna som med förlossningen- att du glömmer hur jobbigt det är. Så jag är SÅ avundsjuk på Sara som snart får uppleva bergochdalbanelivet med en liten skrutt och på Sofia som är mitt i det.
Mamma och Sixtenmys
Förberedelse
honom från BB.
Sixten tre timmar gammal.
Och nu ska han snart börja dagis, tänk vad mycket som hinner hända på ett år.
Idag är det tårtingrediensinköp som gäller samt vattna blommor hos Maria som är uppe i Kiruna. Sen jobbar jag eftermiddag, känns lite tråkigt med tanke på att termometern har legat konstant på 24 grader sen helgen.
Hemhjälp
Undra om man måste skatta för hushållsnäratjänster om arbetskraften består av en ettåring (snart)? Med en väldig fart åker alla sakerna in i låder, under bord alt. mattor eller under vagnen. Fast å andra sidan åker de ut på golvet igen efter ett litet tag. Kvällarna brukar bestå av sakletarjakt efter diverse saker, typ fjärrkontrollen till tv. Det roliga är att det inte går att tänka logiskt heller så det är bara att gå runt i lägenheten och krypa under soffan och leta. Idag hittade jag tex Antes nytvättade kalsoner i Sixtens förvaringslåda ovanpå alla hans leksaker. Sigge tyckte väl att de låg och skräpade på golvet när jag vikte tvätt. Idag hjälpte han mig med att tömma diskmaskinen och tyckte han var såå duktig (och det var han förstås), när han stod på knä på luckan och räckte mig sina plasttallrikar. Fast mest glad var han nog för att han faktiskt fick vara vid diskmaskinen när den var öppen. Efter att ha hört skräckhistorier på jobbet om hur småbarn blivit spetsade på knivar i diskmaskinen är den nämligen ajabaja för Sigge. Nu måste jag gå ner och äta glass eftersom jag lovade Ante att göra det, har skippat min endagars träningsnoja och hoppas numera att jobbet ska få mig i form :-)
Wildlife
Det blev lek och bus och sen slog frisk luften till :-)
Själv satt man och snorade och nös stup i kvarten, förbaskade pollen. Sigge fick sin första nära-hästen-upplevelse med. Han fick klappa en av hästarna och tyckte det var jättespännande och roligt-ända tills den vände på sig och tittade rakt på honom, då skrattade och skrek han av skräckblandad förtjusning och klättrade längst armarna på mig i famnen. Sen började ett par äldra barn mata hästarna med morötter och då tyckte Sigges mamma att det var dags att gå, eftersom hans små armar kan vara förvillande lik en morot (att hon har respekt för stora djur med stora tänder har inget med saken att göra). Det blev fika istället och sigge satt still i stolen i hela två minuter säkert innan han ville ner i gräset igen.
Nu är det baddags för lill och storkillen. Sigge har en förkärlek till att visa sin mamma duschmunstycket, varav hela badrummet är sjöblött efteråt (inklusive mamman). Så nu ska jag gå ner och sätta på cyklopet och titta till de små blötdjuren.
Missförstånd?
Bla, bla...
Idag har jag varit och hämtat ut nya Pino böcker till Sixten som jag beställt. Han fick en av min mamma när han var liten och nu älskar han verkligen den. Så mycket att sidorna nu för tiden är halva och ihop tjepade gånger flera, efter att Sixten har läst själv.
Det ska börjas i tid...Det här fotot togs när boken fortfarande var intakt :-)